Dikt – Fjärran i Oändligheten
En dikt som på ett fint sätt knyter ihop vetenskap och tro. Jag vet inte var den kommer ifrån, men min farfar brukade läsa den vid högtidliga tillfällen. Fjärran i oändlighetenilar tanken djärv och friser att hela universumär en evig harmoni Varmed Han, Allenahärskarenuti obeskrivlig praktsina jordebarn förtäljerom sin gränslöst stora makt Lagarna som stjärnan lyderdär hon genom rymden flyrde ge uttryck för den viljasom ett universum styr Allt vad människan kan presterablott ett litet grusmänsklighetens slutknappt är evighetens tröskelljus…