”Den som hävdar någontings existens har bevisbördan”
Inte nödvändigtvis. Om någon t.ex. hävdar att det inte finns några bakterier i det här rummet så har den bevisbördan. Var bevisbördan ligger beror på vilken bakgrundskunskap vi har, inte på om existensutsagan är positiv eller negativ.
Jag säger inte att man bör tro på Gud utan goda skäl. Men jag säger att ateisten också måste ha goda skäl för sin världsbild.
En variant av påståendet i rubriken är ”Den som hävdar något extraordinärt har bevisbördan”. Vad är i så fall mer extraordinärt än något annat? Det blir ju en fråga om personligt tycke. För en troende kristen är det ju ett extraordinärt påstående att Gud inte skulle finnas, och vice versa. Så ett sådant påstående leder ingenstans.
Se vidare Mats Selander ”Gud och hans kritiker” sid 276.