”Hur kan man tro på att en gammal bok skulle vara sanningen?”
Hur menar du?
Bibeln är ett historiskt dokument, skrivet av människor (inte direkt av Gud, som muslimer tror om koranen). Däremot lär kristendomen att de människor som skrev bibelns böcker var inspirerade av Gud.
Visst kan det finnas, och visst finns det, felaktigheter i bibeln, som uppkommit genom minnesfel och felaktiga kopieringar och felaktiga förståelser hos författarna. Mer i GT än i NT.
Bibeln består av många böcker (39 + 27 = 66 böcker) i vitt skilda genrer: Historiska böcker, poetiska böcker, myter, brev, visioner, profetior, … De olika böckerna måste naturligtvis tolkas utifrån sin genre och sitt sammanhang. En poetisk bok ska t.ex. inte tas för en historisk skildring. När Gud t.ex. i sin vrede poetiskt beskrivs som att det kommer ut eld och rök ur hans näsborrar tror jag inte att man ska tolka det bokstavligt.
När historiker använder antikt material för att försöka rekonstruera vad som verkligen hände använder de en del historievetenskapliga metoder. Om texter kan få stöd av andra texter, och även av arkeologiska fynd, så får de större trovärdighet. Utifrån dessa kriterier så har bibeln mycket stor trovärdighet, och nya testamentet i synnerhet.
Ett problem är när historieforskare låter sin personliga världsbild styra sin bedömning av texter. t.ex. en naturalistisk historieforskare kan inte tänka sig att det finns något övernaturligt, så allt sådant stryks a priori av dem. Likaså profetiska texter, där en profet berättar vad som ska ske i framtiden. Om detta sedan sker så menar den naturalistiska historieforskaren att då måste profetian ha skrivits efter händelsen, vilka konsekvenser det än får för andra historievetenskapliga metoder och principer. Så har naturalistiska historieforskare t.ex. stipulerat inte mindre än tre olika författare till Jesajas bok i GT, av det enkla skälet att Jesaja profeterade om saker som hände efter att boken enligt sunda metoder borde ha skrivits.
På samma sätt menar naturalistiska forskare att de fyra evangelierna i NT skrevs flera årtionden senare än vad man med sunda metoder kommer fram till, beroende på bl.a. profetior om Jerusalems förstörelse, som skedde år 70 e.kr.
Jag menar att bibeln som helhet är mycket trovärdig, om den tolkas på ett sunt sätt, trots de felaktigheter som finns. Det är inte detaljer som är avgörande för tron, utan helheten och den röda tråden.