”Jag förstår inte hur du kan tycka att din gud är god. Se bara på lagarna i GT. Det är ju uppenbart barbariska lagar. Dessutom befaller Gud att hela folk ska utrotas. Bibelns gud är helt klart ett moraliskt monster.” (Typisk kritik från nyateister.)

Problemen är att du saknar en moralisk grund för det påståendet. Som Richard Dawkins säger ”Det universum som vi ser har precis de egenskaper som vi kan vänta oss om det inte finns någon grundläggande byggnadsplan, inte något syfte, inte något gott och ont, bara en blind och obarmhärtig likgiltighet.” Från ett ateistiskt perspektiv är det mycket svårt att undvika slutsatsen att all moralisk kritik saknar förankring i verkligheten och att det därför till sist bara blir en fråga om tycke och smak.

”Nej, det är förnuftet som är moralens grund, vilket vi ateister förespråkar. Inte en sådan moral som finns i bibeln med straffdomar, och gudomligt sanktionerade krig. Tycker du att man ska stena äktenskapsbrytare t.ex.?”

Nej det tycker jag inte. Hur man ska förstå moralen moralen i bibeln är en fråga med flera lager. Man måste förstå dem i sitt historiska och teologiska sammanhang. Många gånger är Mose lag en kompromiss som återspeglar något av den barbariska tid som rådde då. Samtidigt är Mose lag betydligt mer human än än de omkringliggande folkens lagar. Skillnaden är påtaglig och ger en moralisk riktning som uppfylldes i Jesu etniska undervisning.

”Men utrotningskrigen i GT då?”

Gud har gett liv, Gud har rätten att ta liv. Det har inte vi människor. Det var uppenbart att de folk som Gud dömde hade levt i stor ondska i många hundra år. Gud har dessutom evighetsperspektiv och resurser att kompensera dem som lidit oskyldigt.

Se vidare Mats Selander ”Gud och hans kritiker” sid 276-277